Väsby krigade och slet och tog sin första trepoängare på nästan en månad när formstarka Borlänge slogs tillbaka med uddamålet 3-2. Väsby skapade fler chanser än gästerna och i den sista perioden stängde laget ner Borlänge fördömligt trots spel i två fulla minuter i numerärt underläge tre mot fem.

 – Bra match av oss idag, säger tränare Viktor Tuurala. Vi litade på vår struktur, och jobbade oss igenom matchens utmaningar. Många steppade upp!.

Piteå gav Väsby sin första förlust på sju matcher i söndags men ikväll mot Borlänge gav Väsby direkt svar på tal och slog tillbaka formstarka Borlänge HF med uddamålet 3-2.

Det var rakt över linjen en riktigt väl utförd Väsbyinsats där Väsby under två perioder bitvis hade bra offensiv men det som imponerade mest ikväll var lagets offervilja att arbeta för varandra. I ledningen med 3-2 inför den sista perioden så åkte Väsby i den sista perioden på två jobbiga minuter i den sjätte och framåt. Laget fick spela tre mot fem efter två utvisningar i samma byte. Dessa utvisningar hade kunnat vända på matchbilden för att tillåta ett så offensivt skickligt som Borlänge att spela med två man mer i två fulla minuter, är att nästan att be om målpåhälsning.

Men Väsby gav inte Borlänge under dessa minuter en enda vass möjlighet att göra mål på. Trion framför stekheta Linus Ryttar kämpade och slet och gav inte Borlänge möjligheter hitta vägen in till mål.

Borlänge i Väsbys zon (Foto: Arne Rundlöf)

Jag skulle nog vilja säga att dessa två minuter spelade en avgörande roll över vart poängen skulle hamna ikväll för därefter var matchen Väsbys.

Men om vi tar allt från början så var det Väsby som startade upp bäst och där Felix Dahlgren redan i den andra minuten spelades fram till ett fint läge. Avslutet från Felix tog dock vägen över målet men Väsby visade med all önskvärd tydlighet att laget var redo för kamp.

Väsby trycker på (Foto: Arne Rundlöf)

Dryga tre minuter senare var laget också i ledningen efter att Christian Holmblad stått för en fin offensiv aktion där han i en position mitt i Borlänges zon drev pucken åt sidan för att hitta ett bra skottläge till sig själv. Målvakten i Borlänge Henrik Edström var dock följsam och hängde med men returen fiskade Holmblad upp själv och sedan hittade han in till målet där Lubomir Fetkovic stod parkerad och sedan var det en smal sak för Lubo att sätta 1-0 i en helt tom kasse.

Väsby fortsatte att ha initiativet i matchen trots att det var Borlänge som sköt flest skott men många av dem var rena inlägg mot mål och Linus Ryttar behövde aldrig briljera för att hålla nollan intakt efter matchens första tjugo minuter.

Andra perioden inleddes med att Väsby under i princip fem minuter parkerade i Borlänges zon. Under denna fina Väsbysekvens av matchen tog laget även ledningen med 2-0 efter att Pontus Karlsson först checkat fast en Borlängeback i egen zon. Därefter var Johannes Nilsson påpassligt framme och stal pucken från den andra backen och sedan spelade han pucken snett inåt bakåt till Felix Lööv som slog till direkt. Målvakt Edström räddade pucken men den studsade utåt och där mötte Pontus Karlsson upp och slog skickligt in pucken på tennis.

Pontus har precis prickat in 2-0 (Foto: Arne Rundlöf)

Så långt in i matchen kändes ledningen säker för Väsbys del men Borlänge är ett lag som man aldrig kan slappna av mot. Under två minuter från den elfte och framåt visade laget det när man inte bara reducerade till 2-1 utan även kvitterade till 2-2 efter att Borlänges så beryktade förstaformation varit inblandad i båda målen.

Väsby gav dock ett snabbt svar på tal när laget återigen tog ledningen endast dryga minuten efter Borlänges kvitteringsmål. Återigen var det Väsbys vassaste enhet med Lööv, Nilsson och Karlsson som var inblandad i målet och ännu en gång spelades pucken in på tennis.

Nu var det Johannes Nilsson som visade god bollkänsla när han efter ett skott från Fredrik Falk höll sig framme och styrde in pucken till 3-2.

Den sista perioden handlade i mångt och mycket om att hålla Borlänge stången och försöka säkra den målmässigt sköra ledningen. I spel fem mot fem var det aldrig något snack om att Väsby skulle greja det men när alla Väsbyutvisningar började hagla osade det minsann hett.

Linus stod för några riktigt fina räddningar i matchen (Foto: Arne Rundlöf)

Men som jag redan nämnt, var det nu som Väsby imponerade som allra mest. Laget slet verkligen föredömligt för varandra och offrade sig, täckte skott och faktum är att Linus Ryttar inte ens då behövde företa sig alltför mycket för att mota puckarna.

Trots alla överlägen för Borlänge i sista perioden fick de inte iväg fler än sju skott och faktum är att Väsby faktiskt var närmare 4-2 än Borlänge var en kvittering. När slutsignalen sedan ljöd kunde man gladeligen konstatera att Väsby tagit sin första trepoängare sedan storsegern borta mot Hudiksvall för nästan en månad sedan och samtidigt tar ett skutt upp i tabellen från en sjätte till fjärde plats.

Sammanfattningsvis så måste man säga att detta var en av de bättre insatserna som Väsby gjort i år. Samtliga inblandade på isen arbetade hårt och gav laget möjligheter till att ta segern. Det offensiva spelet var idérikt medan det defensiva helt enkelt var solitt.

Grisligan

Många var i Väsby bra ikväll men endast tre kan hamna i topp till grisligan. Som enhet var den med Felix Lööv som center mellan Johannes Nilsson och Pontus Karlsson vassast och det var ingen slump att de var inblandade i två av de tre gjorda målen. Det blir också denna trio som får dela på grisarna.

Tre grisartilldelas slitvargen Pontus Karlsson. Ikväll var han så där ettrigt rivig, stångades och var framgångsrik offensivt. Ett mål en målgivande assist ger honom min ”man of the match”.  

Matchens fajter Pontus Karlsson (Foto: Arne Rundlöf)

Två grisar vill jag ge till spelskickliga Johannes Nilsson som även han stod för samma poängmeny och som visade hur duktig och kall han är med pucken i behåll.

Sista grisen ges till Felix Lööv som var navet i kedjan med sitt kloka spel och även han var riktigt företagsam pucken och samtidigt stark i närkamperna.

Särskilda omnämnanden vill jag slutligen skänka till Linus Ryttar för den trygghet han sprider i laget tack vare sitt lugn i målet. Till Jesper Kemi vars spel i alla numerära underlägen verkligen gjorde skillnad. Till Ludvig Wiita-Adamsson som var piggare och mer företagsam än på länge, till Lubomir Fetkovic som kändes så där extremt vass som han kan vara när han är på det humöret. Jag skulle kunna fortsätta att rabbla spelare men jag nöjer mig  här och konstaterar att alla i laget verkligen stod ut och gjorde onsdagen till en riktigt härlig hockeykväll.

Foto: Bror Rosenback